Översättning av den latinska texten

Jag hoppas på den Högstes frid, jag njuter av Jesu upphöjelse.

Åt Gud, den trefalt bäste och störste.

Åt de ljuvaste föräldrarna, åt fadern, den mest betrodde mannen i hela Guds hus och Kristi fromme tjänare, en vaksam kyrkoherde i Gårdstånga och Holmby, en välförtjänt prost i Frosta härad, den vördnadsvärde herr Peder Stensen Sommer, som föddes i Halmstad av fromma och goda föräldrar den 29 juni 1569 och, efter att ha troget tjänat Guds kyrka i nio lustrer (= 45 år), kärleksfullt levt i äktenskap i åtta (= 40 år), lyckligen fått barn med sin fromma hustru, nämligen sex pojkar och fem flickor, och berömvärt beklätt prostens ämbete i 20 år, dog fromt den 30 januari i Kristi år 1639, i sin levnads 70:e år; samt åt den käraste modern, Johanna Rasmusdatter, en husfru som förtjänar ett evigt minne och en apoteos, född av vördnadsvärda förfäder och föräldrar i Gårdstånga den 12 april 1577 och död den 4 september i Herrens år 1637, i sin levnads 60:e år. Kroppsligt vilar de i frid under denna sten och kommer att återuppstå vid domedagsbasunens klang till det eviga livet och den ärorika himmelska sällheten. Av brinnande kärlek och till åminnelsens eviga tecken lät de överlevande barnen – herr Sten Pedersen Sommer, kyrkoherde i Everöd och Sönnerslöv, Lucia Pedersdatter, Sofia Pedersdatter – med svärsonen, den vördnadsvärde herren Niels Rasmussen, komminister vid Roskilde domkyrka, resa detta [monument] i Gårdstånga kyrka år 1658.

OBS att det på tavlan egentligen står att Johanne Rasmusdatter föddes 1557, men detta stämmer inte. Hon föddes 1577 och blev 60 år gammal.